Strumpsorg

Alltså jag är så ledsen :( Köpte ett par skor från Primark som var jättebra först, men efter ett tag började de äta på mina strumpor och nu är det enorma hål på nästan alla mina favoriter... Jag kämpar för att rädda de sistsa fina genom att hålla dem inlåsta i strumplådan. Jag vet att det inte är rättvist mot dem, men vad gör man inte för att rädda dem man älskar? Om ni någon gång hamnar i min situtation så kommer ni förstå.
 
Jag vet att vissa kanske tycker att min kärlek är knäpp, men skulle ni ha mina strumpor skulle ni förstå... Alla galna ansikten, skrikiga färger och mönster. Våra magiska dagar tillsammans... Hur ska jag kunna gå vidare?
 
För er som känner sympati och vill ge mig en tröstgåva i form av fina, färgglada strumpor - storlek 37, tack! 
 
 
 
 
Maybe I should start translating? Is there any non-swedish people out there that are interested in reading?
I'll give it a try...?
 
I'm so sad right now :( Bought a pair of shoes from Primark which i loved at first, but after a while they started eating up my socks and now almost all my favourite socks have enormous holes... I'm fighting to save the last of my pretty ones by keeping them locked in my sock drawer. I know it's not fair to them, but you'll do whatever it takes to save the ones you love. If you're ever (god forbid) in my situation you'll understand.
 
I know some might find this love weird, but if you had my socks you would understand... All the crazy faces, shocking colours and patterns. All our magcal moments together. How can I ever let go?
 
For all of you lovely ones who wants to ease my pain with some colourful socks - Size 37, thank you!
                                   
 
 
 
 
Skitskor...
 
 

I stridens hetta

Jag har just utkämpat, och överlevt, tredje världskriget inne på skolans Starbucks. Luften här inne är spänd och ovälkomnande och alla kretsar som hökar kring de eftertraktade båsborden. Tre gånger kämpade jag heroiskt mot fienderna, och tre gånger förlorade jag och fick dra mig tillbaka till det lilla, kontaktuttagslösa tvåmansbordet. Det är tillräckligt för att göra en människa galen. 

Tillslut, efter timmar av spanande så kunde vi äntligen skymta ljuset då en dagboksskrivande blondin (som tagit upp ett helt bås själv!) Reste sig upp för att gå. Modigt skyndade jag mig än en gång fram (tvi den som ger sig), frågade "are you leaving?" Och kastade ner mina saker på soffan.
SEGER!


MUSE till Bråvalla!

Alltså... MUSE kommer till Bråvalla?? Jag är så glad att jag måste blogga lite?? Jag var lite osäker på hur det skulle bli med festival i sommar, men nu har jag inget annat val. Måste.till.Bråvalla! För er som inte vet så har jag lyssnat på MUSE sen jag var 14, vilket är... 8 år sen?? (shit var tiden går fort) Och ända sen dess har jag och min syster tjatat om att se dem live. Missade dem senaste gången de var i Sverige, så... ÄNTLIGEN! Nu sitter jag helt lycklig i min pyjamas, lyssnar på muse och känner mig som 14 igen. Livet är allt rätt bra! Vem ska meeeeed?
 
 

RSS 2.0